Nu står jag här efter snart en termin, redan med många nya erfarenheter, nya kära kollegor samt en ny älskad barngrupp. Även om jag saknar Kovland med allt som ingår så är jag innerligt glad att jag ändå vågade kliva utanför den där kanten, att jag vågade
kasta mig ut i ovissheten och ta chansen. Ibland behöver man pushar och förändringar och så var det nog för mig där och då. Inför hösten och dess utmaningar så kryper sig tacksamheten från åren i Kovland fram. Jag är så hjärtligt tacksam för
att ha mött så många otroligt duktiga pedagoger, fått chansen och möjlighet till så mycket samt såklart för alla barngrupper jag fått möta.
Livet fascinerar mig och jag försöker leva det till max och jag tar med mig att man ska försöka ta de chanser man får 💕